Hem till Göteborg över helgen och en snabb tur till barndomen

Önskemiddag: Räkor och Kräftor

Farfar fyllde 92 år.

Ser inte riktigt ut som på bilden längre...

Men piano, det är han fortfarande en j*vel på

Sigge var hundvakt.

Jag kunde som vanligt inte hålla mig utan gav mig på fotoalbumen...

I sommar sticker samma gäng som ovan (+ Marie) till Italien och vandrar.

Fint med barndomsvänner eller "kusiner" som vi säger till dem som frågar.

Vet inte riktigt hur det började men vi säger helt enkelt alltid så, har dock

satt oss i knepiga situationer när "släktskapet" ifrågasätts.

- Jaha, så era pappor är bröder?

- Nej.....

- Nähä... era mammor är systrar?

- Nej..............

- Nähä.. ok..?

Så fortsätter det till man uteslutit alla möjligheter.. ni fattar.

Vi är alltså egentligen inte alls släkt men vi säger det,

det känns ju som att vi är det, finns inte egentligen någon vits med den

lilla vita lögnen men vi forsätter ändå. Kusiner alltså, punkt.