Jag rår om mig själv.. och min borg!

Calle är i Stockholm och jag rår som sagt om mig själv..
Hade pluggpass mellan tolv och fyra på biblioteket.. inte så illa som man kan tro, när jag väl vant mig vid tanken var det helt ok.. och när det sen äntligen kom några till så jag slapp sitta helt själv, var det inte alls så dumt faktiskt, väldigt avslappnad och lugn stämning..
Sen köpte jag godis och en tidning och la mig på en gräsplätt för lite eftermiddagssol, ännu bättre!
Nu tänkte jag faktiskt , till tonerna av ABBA, röja undan lite här hemma, lite inför-slutspurten-röj.
Ja tänk nu inte ens tanken.. skall det vara en sån här helg så kan det faktiskt få vara det fullt ut!

Till Lusen

Nu, då, tåget, kusten, maten, clara, cigg....
Du och jag.

På andra sidan..

På väg hem från en fantastisk valborgslunch sneddade vi genom parken. Vi hade varit där på tidigare på morgonen. Då var stämningen hög.. fullt av folk, alla var glada, alla var vackra, hög musik, picknick och dans, folkfest. Vi lämnade parken vi ett-snåret. Några timmar senare mötte vi en helt annan park... skräpigt, skränigt, utsmetat smink, fylla, grälande par, sårade känslor, trasiga flaskor, tung luft och söndertrampade gräsmattor.

När vi kommit ut på andra sidan parken tittade vi på varandra, det kändes så sunkigt. När den här dagen var slut skulle många ha skrattat gott, dansat och njutit i fulla drag.. 

Fast så kändes det inte nu.. nu kändes det mer som att folk skulle ha skadat varandra, legat med fel person, bråkat med sin bästa vän och gått gråtande hem i natten, vaknat upp dagen efter av att herr Ågren krupit ner i sängen och tömt askfatet under täcket. 

Om det var så att man kunde lämna tillbaks händelser, returnera dom, ifall man inte var nöjd.. hur många skulle då lämna tillbaks den här dagen?  

Jag och Lund

Vi skall snart skiljas åt.. för det mesta gör det mig inget alls. Vi är ändå klara med varandra. Dessutom är jag mer än redo att återförenas på heltid med mina gamla älsklingar. Vad jag dock inte är redo för är att lämna min lilla familj här nere.. vad konstigt det är, att man på lånad tid fick ha några så väldigt nära. Det blir speciellt på en sån här plats, där de flesta av oss inte hör hemma, där nästan ingen har någon från början. Man älskar varandra och delar allt.... i ett par år och sen är det slut.

Allvaret och jag

Jag älskar att lyssna på radio.. helst av allt P3 Dokumentär eller Sommar i P1... det kan verkligen göra min dag. Jag brukar dra på en på morgonen på väg upp till skolan, sen tjongar jag igång en ny, eller fortsätter på en gammal på hemvägen också. då slögår jag hem långsamt och gläds åt att "arbetsdagen" är över. De senaste dagarna har jag hållit mig till dokumentärerna, Helénmordet, Jönköpingskravallerna, Farcgerillan, Egyptieravvisningen m.fl. dom är riktigt ruggiga. Samtidigt som det är avkopplande så hinner jag ofta jaga upp mig lite, då är det tur att Calle väntar här hemma så jag kan ventilera det hela med henne. Nyckeln i låset..
Jag: (ett släpigt) heeej...
Calle: (ett glatt) hej (tillbaks...)
Jag: vet du.. jag lyssnar precis på en jätte hemsk dokumentär om... och..

Så håller det på, den här veckan har det snarare varit regel än undantag, fast det är inte så dumt. Mysigt, mysigt att bo med nån, mysigt att berätta för nån vad som hänt eller vad man tänkt på.